Promenad i lite snö

På julaftonen tog min  syrra Camillha och jag med oss fyra av barnen på promenad vid Sala silvergruva. Där i skuggan fanns lite snö kvar så jag passade på att ta vinterbilder på dem.

Nu är all snö borta och den saknas oss! Nu vill vi ha riktig vinter med snö och några minusgrader...

Kram Nina

Morgonmys

 

Vårt "nya" hem

Mina väggar är klara nu! Nya tapeter i sex rum alldeles före jul. De är såååå fina och jag kan hålla med Alice som sa till mig i morse när hon vaknade (första morgonen i "nya" rummet): "Mamma, det känns nästan inte som att det är vårat hem." Men det är det, hurra! Den här bilden är från fondväggen i vardagsrummet. Övriga väggar där är vita. 

Nu ska bara sakerna plockas tillbaka och tavlor och hyllor ska hängas upp. Men det tar jag när jag kommer hem efter juldagarna. Då är jag ledig. Hur länge vet jag inte, för nu är jobbet som antagningsassistent på Komvux slut. Nya äventyr väntar som min äldsta son Albin brukar skriva i sin blogg. Det kommer fler bilder på vårt "nya" hem när grejerna kommit på olats mer...

Kramar Nina

Julstök på riktigt!

Jag tycker att jag kommit i ordning inför julen och kunde ta mig tid att njuta i soffan med glöggmuggen. Då, ringer målaren och frågar om han kan få komma in till mig och tapetsera för det har kört ihop sig med annat jobb... Jaha, där rök glöggen i soffan!

Gårdagskvällen ägnades åt att tömma kök och Axels rum. Där är det spacklat nu så i morgon är det nog färdigtapetserat där.I kväll fortsätter jag med vardagsrummet. Mitt rum och hallen får han ta nästa vecka så jag hinner röja under helgen.

Det jag kan känna är skönt är att jag slipper slipa, spackla och göra allt tråkgöra men när jag har fixat allt sånt själv tidigare så gjorde jag inte sex rum direkt efter varandra... och absolut inte veckan före jul! 

Här hittar du det jag skrev när jag valde tapeterna. Men det blev inte den grå vasstapeten utan en med gröna björklöv i köket.

Kram Nina

Spana in min Bloppis också för där finns en del nya grejer!

Varje dag

Nu är de små kalenderklapparna klara, men alla har inte kommit upp än. I år gjorde jag små påsar med lappar i så Alice får leta efter paketen, för en del av dem var lite för stora. Kalendern sydde jag för 5 eller 6 år sedan skulle jag tro. Det är så mycket lättare att få upp barnen varje dag nu när det finns nåt som väntar.

Axel fick en Lego Star Warskalender istället så han är inte bortglömd...

Kram Nina